. jag är ett månsdagsbarn

. snark från soffan
jag inleder sakta men säkert min sista vecka i norrköping.
torsdag lämnar jag allt på obestämd tid.
hejdåsverigehejnorge.
såhär efteråt förstod jag inte vad som flugit i mig. jag tycks alltid hitta på massvis med bus,
och sen några veckor senare slår det mig vad jag verkligen gjort.
jag är så impulsiv. kanske lite förmycket.
nåväl. det blir nog bra. det brukar det alltid bli.
på ett mycket possitivt sätt känner jag mig så lättad.
dra när allt är som svårast.
när fröken holms känslor börjar styra i väg och solen har gått i moln. hade lixom.
känn ingen sorg för mig .


RSS 2.0